Du är så konventionell, sa hon.

Det är själsdödande, men välbetalt, svarade undertecknad.



*



Tillåter inte mer av dina tolkningsproblem. Du får växa till dig innan du får vidröra något från min fagra penna. Du tror nu att jag sysslar med en slags återgång till något förlegat med ett inslag eller två av

Jag... (Du regerar på ordet Jag likt det vore en förhävelse och bevis på sjuklig egoism.) Jag är mer än tillräckligt och du har just ingenting av värde i ditt inre. Lär dig att anskaffa ett eget liv, så lyssna endast vidare om det kan intressera.

En gnutta socialrealism: Ser de miljöskadade härma vad de ser på TV och internet vad som verkar ge dem minst motstånd och problem. Ser de musikskadade vilka lever kvar i tretton års ålder tills deras korkade och hålögda blickar slocknar. Det borde avskräcka, men de finner inget annat då allt högre är tabu och onåbart för deras slagna liv.

Om du söker efter att finta bort verkligheten blir den stora förloraren du själv.



*



Jag blir galen, sa hon.

Man kan inte bli det man redan är, sa han.

De tröttsamma och nästan obegripligt rubbade har automatiska svar till allting efter flera år av upprepningar. Allt utanför det väntade anses konstigt och inte ett tecken på ett vaket och fungerande intellekt.

Du kom hit med syftet att vilseleda, lämna nu öppet bedjande.



Bota din obefintliga upphöjdhet.

Visa dina tecken på en värdig ålder.