Den rumänska staten säljer inte barn på auktion. De anställda i systemet har hittat en annan metod.

*Andreea är 16 år. Hon hamnade i DGASPC:s vård efter många år av våld i hemmet. Hon har ingen kvar som någonsin kommer att leta efter henne. För traffickingnätverk är hon ett säkert byte: en historia av övergrepp, känslomässigt outvecklad, helt isolerad och övertygad om att varje steg utanför centret är en chans att fly.

Andreea är inte en berättelse utan en konstant – en modell som upprepas i tusentals verkliga fall, med samma signatur på utpasseringsblanketten.

Hur hamnar Andreea hos människohandlarna? Vilken är vägen?

1. Urvalet

Traffickingnätverk arbetar inte på chans. De vet exakt vad de gör och har i åratal följt samma framgångsrika schema. Barn från statliga institutioner är prioritet nummer ett, eftersom det är just statens egna anställda som ger dem enklast tillgång.

Den svarta marknaden för data: Undersökningar bekräftar att det finns krypterade kanaler på Telegram och WhatsApp där anställda vid DGASPC säljer minderårigas psykologiska profiler, medicinska historik och trauman till människohandlare. En komplett akt säljs för mellan 200 och 500 euro.

UNICEF-data: Institutionaliserade barn löper tio gånger högre risk att exploateras än barn som bor i familj, just för att ingen vuxen följer dem eller skyddar dem på riktigt. Traffickern vet allt om Andreea.

USA:s utrikesdepartement: Deras rapport dokumenterar ett konkret fall: en chef för ett statligt center i södra Rumänien anklagades för att personligen organisera sextrafficking av barnen han ansvarade för.

2. Utgången från centret

40 procent av de minderåriga som försvann 2025 kommer från DGASPC-centra. Men de blir inte stulna, bortförda eller övertalade att rymma. De går ut genom huvudingången, med alla papper påskrivna. Hur?

Metoden ”falsk släkting”: Andreea hämtas inte av en främling. Hon tas emot av en kvinna (anställd av traffickern) som spelar rollen som moster eller kusin, med förfalskade dokument förberedda i förväg. Vakten vid porten blundar för kontrollerna. Under tiden har Andreea bearbetats genom lover boy-metoden och tror att hon ska träffa en pojke som älskar henne.

Salva?i Copiii: Organisationen varnar tydligt för fenomenet ”helgbarn”: minderåriga som släpps ut utan verklig tillsyn. På mindre än 48 timmar blir många säkra offer.

”Permission” som leveransmetod: En rumänsk parlamentsrapport visar svart på vitt att minderåriga tas ut från centra av DGASPC-ledningen och överlämnas direkt till traffickers.

3. Transit: Förbehandlingslägenheterna

Andreeas första stopp: hyrda Airbnb-lägenheter i gränsstäder som Arad och Oradea. Internationell press kallar dem ”chilling houses”, där offrets identitet raderas. Hur?

• Telefonen försvinner, SIM-kortet kastas, GPS-spår raderas.

• Kontrollsubstanser: Hon får särskilda bensodiazepiner blandade med energidrycker. Doseringen är exakt uträknad efter många års erfarenhet – tillräckligt för att göra henne desorienterad och foglig, men fortfarande kapabel att passera en gränskontroll.

• Utpressning: Komprometterande bilder tas medan hon är påverkad. Budskapet är kort och effektivt: lyder du inte, hamnar bilderna hos centret, på sociala medier, hos vänner. För ett barn som redan är märkt av systemet blir rädslan för skam starkare än viljan att fly.

4. Gränspassagen

Andreea passerar gränsen i en vanlig minibuss tillsammans med andra rumäner som ska arbeta utomlands.

Traffickern har appar som visar vilka tulltjänstemän som är i tjänst vid exakt den tidpunkt då Andreea ska passera.

Allt ser lagligt ut: traffickern köper falska notariserade fullmakter från medskyldiga notarier för upp till 1 000 euro. Andreeas dokument ser korrekta ut. För den som tittar är hon bara en trött tonåring som reser med sin ”moster”.

Eurochild: Avsaknaden av en gemensam europeisk databas över försvunna minderåriga gör att Andreea passerar som vilken anonym passagerare som helst, utan att någon varning utlöses om hennes status som institutionaliserat barn.

5. Sexuell exploatering

I London eller Berlin presenteras Andreea ”notan”: transport, boende, falska dokument – minst 5 000 euro i påhittad skuld. Hon tvingas alltså betala för sin egen kidnappning.

Ett enda offer genererar minst 20 000 euro per år. Andreea får ta emot upp till 20 kunder per dag i lägenheter omgjorda till bordeller.

ECPAT-data: Skulden är inte bara ekonomisk utan också psykologisk. Traffickern upprepar ständigt: staten övergav dig, vi är din familj nu.

Pengarna skickas tillbaka till Rumänien i form av dyra hus och bilar, medan Andreeas liv reduceras till slaveri.

6. Radering ur DGASPC:s register

Vid årets slut rapporterar DGASPC ”minskat antal klienter” som en ledningsframgång. Akten står kvar som ”frivillig avvikelse” i månader. En officiell försvinnandeanmälan skulle utlösa utredningar, frågor och i slutändan avslöja nätverket.

Enligt Salva?i Copiii och UNICEF fick över hälften av de identifierade offren 2024 ingen som helst uppföljning, även efter att de hittats. Andreea försvinner ur statistiken, och systemet andas ut: ett fall mindre att finansiera.

Slutsats

Den rumänska staten säljer inte barn på auktion. Men systemet har så stora brister att det i praktiken upprätthåller en struktur där de som ska skydda barnen kan överlämna dem till traffickers utan konsekvenser.

Min misstanke är att situationen är så allvarlig att rumänska myndigheter inte ens vill gå in i problemet. Det de skulle upptäcka skulle utlösa en enorm lavin som avslöjar statens långvariga ointresse för sina barn – och naturligtvis medverkan.

Viktigt: Vi generaliserar inte. Inte alla DGASPC-anställda gör sådana vidrigheter, och inte hela staten deltar i stölden av barn. Men det som beskrivs ovan bekräftas av officiella rapporter från USA:s utrikesdepartement, GRETA, UNICEF, Salva?i Copiii och den parlamentariska kommissionen.

Andreea är inte ensam. Det finns tusentals som hon just nu – i traffickerns händer eller på väg att lämna centren.

Vem vet hur många barn som förs till sexuell exploatering varje helg?

Källor:

• GRETA (Europarådet): Utvärderingsrapport Rumänien, 2025

• U.S. TIP Report (2024/2025): Officiell medverkan i trafficking

• UNICEF Rumänien: Studier om sårbarhet hos institutionaliserade barn

• Salva?i Copiii Rumänien: Rapporter om försvunna barn och exploatering

• ECPAT International: Global data om barntrafficking

• Eurochild: Skyddssystem för barn i vård

• Rumänska parlamentets utredningskommission: Hörande av DGASPC-direktörer
  Källa:Salomoneffekten.