Sitter ensam på bryggan där vi
brukade leta efter varandra.
Vi var så dåliga
på att leka kurragömma.
Gömde oss alltid på samma ställe.

Vi ville nog bli hittade.
Men vi var tvungna att gömma oss.
Lite grann i alla fall.
Annars blev det så uppenbart.
Att vi ville hitta.

Du gömde dig mest.
Och bäst.
Jag kunde inte hitta dig.

För du har gömt.
Och glömt.
Men vi kan väl säga att du inte
har tid att leka just nu.