Anna säger sig älska mig
o på frågan om jag älskar henne
\'tillbaka\' så har jag svarat att
så är det nog
jag gissar att det jag känner för henne
är just kärlek

men hur skall jag kunna veta det
när det kanske bara är min föreställning
mina förväntningar om kärlek
min förhoppning om lust
o hur det är att få sina känslor
besvarade gång på gång

jag älskar att vara i hennes närhet
o när hon är i min närhet
så känns det som att jag älskar
livet självt så där som jag alltid längtat
o när hon lägger sina armar om mig
pussar min kind och kallar mig
sin älskling och såna där saker
som jag älskar att höra
som fyller mig med ömhet
förmodad kärlek till henne

men tänk om kärleken bara är
just det, förmodade svar på
förväntningar, inbillade svar på
känslor jag vill uppleva
tycker mig uppleva
när jag är med henne
när hon är med mig

hur nära är det inte ibland
att allt skall slå om
som ett trafikljus
från röd kärlek till gult
o till grönt som säger gå gå gå
till eller från ens älskade

hur skall jag någonsin veta
få reda på hur det ligger till
hur kan jag veta att när hon
säger sig älska mig
att det är mig hon verkligen älskar
o inte sina förväntningar på mig
o alla de känslor hon förknippar
med kärlek när hon är med mig
eller bara väntar på mig när vi möts

om nu detta är kärlek
o den har likheter med när
jag var ihop med Marita, Susanne,
Lisbeth eller Katarina
o dessa kärlekar ändå var
milsvida från det jag känner nu

om de var på en gång både lika
o olika det som jag upplever nu
lika intensiva, lika upphov till tvivel
lika fulla av förväntan
lika fyllda av kval o heta känslor
men ändå väsensskilda
hur vet jag då vad kärlek är?