Ja, låtom oss återgå till naturen!

Låtom oss frigöra oss från den så kallade civilisationens tyngande ok och söka oss till ursprunget, till liv och förhållanden som skapade möjligheter och ställde krav som utvecklade oss som människor!

Låtom oss anamma den falska frihet som ger oss möjlighet att pröva på ett annat liv, ty vi veta ju att vi kunna återvända till bredbanden, systembolagen, explosionsmotorerna och snabbmaten när vi själva så önskar.

Kanske äro vi då smittade med AIDS, malaria och TBC. Möjligen är vi också svårt uttorkade och våra diminutiva kroppsvätskor illa besmittade av amöbor av skilda slag. Men då hava vi ju alltid en social hängmatta att vila vår sargade lekamen uti och efter en kort tids konsumtion av diverse subventionerade medikamenter kan vi få nödvändiga flaskor och burkar kostnadsfritt levererade i vår egen brevlåda.

Kanske komma vi närmare det viktiga, det väsentliga, det verkliga livets villkor, där mantran som NOKIA, aktieutdelningar och förhandlingar om två extra semesterdagar skamset hukar bakom minnet av ett spädbarns begravning på grund av undernäring och förorenat vatten.

Kanske nalkas vi obevekligt insikten att dessa exotiska förhållanden
är den vardag som drygt en miljard av jordens befolkning delar.

Vår tillvaro, vårt land, vårt liv är en gudabenådad parentes i en orättfärdig värld där kampen inte gäller att hjälpa dem som har det svårast utan att tillhöra dem som har det bäst.