Mörker som lättar
jag märker att jag ligger
jag försöker resa mig upp men märker att något drar ner mig
jag vänder på huvudet och ser ett monster klänga sig fast i mina axlar
hans klor sitter så djupt att man kan se spetsarna på framsidan av min kropp
hans ansikte är ett jag känner igen
det mitt fast ändå inte
det är det jag en gång varit men ändå inte
med fötterna ger den mig ett automatgevär
jag tar villigt emot det
besten slungar upp mig på benen
då ser jag dem
en armé
de reser den svarta solens banér
de skjuter mot mig
jag skjuter tillbaka
besten börjar skratta
jag fortsätter skjuta
ju fler jag dödar desto högre skrattar besten
när alla är döda häver den sig upp och placerar sitt ansikte mitt emot mitt
sen äter han upp mitt huvud
jag lever fortfarande
jag är besten
men jag har min kropp som en dräkt ovanpå dess ondskefulla kropp
nu dödar jag människor i kyrkor, moskéer och synagogor
sen kommer en man fram till mig
jag spottar honom i ansiktet
han tar mig på axeln och säger:
\"Men var inte du kommunist?\"
då dör jag