Sommarmalva kallas för hagepoppelrose på norska, men jag har inget med dem att göra mer. En gång var jag en av dem, bar deras namn och tog tupplurar i soffan på altanen - men nu är jag ett minne blott. En son vars fru lämnade familjen och inga barn föddes där. Namnet fick jag ge tillbaka. "Tack för lånet" och tillbaka fick jag heta, det namn min syster bar. Jag delar efternamn med en syster jag inte kan träffa, inte kan prata med, inte dela sorger och tårar och skratt med. Mina levande har jag lämnat, och mina döda orkar jag inte med. Kvar blir det tomrummet ofödda barn för med sig. En dröm som inte blev, förhoppningar som ligger i träda.
Kärlek när man minst anar det.