Det är så stort, det här behovet av att skriva. Jag blir som tilltufsad, tilltrasslad och bortforslad av små älvor när jag inte skriver. De flyger runt mitt huvud, drar mig i hårtestarna och viskar hest om världar av solar och månar bortom hårisonten. Som om du inte fanns hade jag lovat att jag skulle dansa, som om du inte fanns och som om din gravsten inte stod kvar.

Sakta vaknar julinatten, Emma.
Den här sommaren är din.