"Jag måste f-n i h-e ha kaffe" hörde jag en man skrika i väntrummet,
samtidigt som han slog på automaten, som vägrade honom detta.
Han hade nyss anlänt till akut-mottagningen, med ett blodigt sår
i huvudet. "Det är en j-l som har slagit mig med ett baseball-trä"
förkunnade han högljutt för alla i väntrummet, vare sig de var
intresserade eller ej.

Jag satt i ett rum intill. Jag kände igen mannen, vi hade gått i
parallella klasser under hela grundskoletiden.
Mindes honom speciellt från mellanstadietiden. När andra
killar var retsamma och odrägliga, kom han med vänliga ord.
På högstadiet tog alkohol och hasch alltmer av hans tid.
Hörde senare berättas att han utsatts för en misshandel, som
nästan kostade hans liv. Han fick bestående hjärnskador.

Nu korsades våra vägar på detta sätt.
För en del en gapig missbrukare.
Men en gång var det en gullig pojke med sneda tänder
och hemmaklippt hår.