För i helvete! Nu får du ge dig!
Skrek jag så nonchalant jag kunde.
Till Jupiter
Som visst inte ville se mig inatt.
Men jag visste att hon hörde mig.
Den där satans bilringen.

Nu.
Kl. 4 på natten.
Var det dags för min morgongrogg.
Min käre mor hade sagt att man var
en fylletratt om man drack innan kl. 12.
Men hon hade inte sagt nåt om ifall man skippade sömnen.

Som jag brukar säga.
När jag är på fest.
Jag djicker inteeeh... För att glöm-...Ma(!) jag dricker
för att du är så förbannat fuuul...
Jag blir förstås inte bjuden längre.
Alltid samma skit.

De tål mig inte, de där snobbarna.
Med hela kläder och illaluktande parfymer.
Tacka vet jag en varmkorv.
Eller en tidning till mina fötter.
Lukten av nydagg mot färskt grönt gräs.
Eller flykten från stadens poliskår...

*Jag vaknar upp, kallsvettig, lite svårt att andas*
Tacka fan för att det var en dröm.
Men respekt har jag för mina kollegor,
Där ute på parkbänkarna.
De kommer hjälpa oss när allt går åt helvete.