Tåget stod på stationen och bara väntade på att det skulle bli fullsatt.                                                                                                                                     Det var inget vanligt tåg som vanligtvis hade tider att passa.

Det där vanliga tåget som tog människor till och från sina arbeten.

Till mormor och morfar, till affären eller till smockfulla barer och inneställen.

Nej, det var tåget till självinsikt,till välbefinnande och till att göra sig själv.

Det kunde stå där i dagar,i veckor . Ja ibland stod det där även i månader i , i år innan det blev fullt.

 

Folk som var väl förberedda klev med beslutsamhet ombord, medans det alltid fanns människor med rädsla i blicken.

Med darriga ben med ett osäkert ansiktsuttryck och avvaktande steg som virriga och stirriga ännu stod i valet och kvalet.

Skulle dom med denna gång, eller skulle dom inte?

Beslutsamhet kommer av styrka vare sig man går till höger eller vänster .

Tar buss eller flyg,tar en dag i vila, eller att försöka finna den person som man verkligen vill vara .

Om man vågar älska och att älskas eller inte.

Vissa människor kommer snabbt till insikt med hur det inre och det yttre passar ihop och går hand i hand med livet och dom själva.

För en del kan det ta längre tid. För en del stannar det med att dom står där på tågperrongen och aldrig kommer sig för att kliva på .

För att en det inte är viktigt alls för dom.

Det är du som egen unik person som måste komma underfund med hur du vill vara.

Hur du vill gå vidare i livet?

Våga se dig själv genom någon annan medmänniskas ögon.

Och besluta dig för om det du ser instämmer med din själ,ditt hjärta och hur du vill bli sedd ur andras ögon och dina egna.

Tåget väntar för oss alla.

Jag har redan satt mig där, följ med och gör mig sällskap.

Finns lediga platser kvar.

Ditt val. Din resa. Ditt liv.

 

/ Majsan.

Mina texter får inte användas utan mitt medgivande.
Copyright gäller.