Ni lämnar mig ensam i era skuggor.
En tår rullar, men ingen torkar bort den.
Jag känner hur den rinner ner.
Den stannar vid min mungipa.
Det smakar salt.

Jag vill skrika.
Jag vill säga vad jag tycker.
Jag vill att ni ska veta.

Men i era öron hörs inte min röst.
Den börjar långsamt försvinna från mina med.
Jag mår illa. Får en klump i magen
Den kryper upp i halsen.
Resultatet av klumpen är mer tårar
och flera stumma skrik på hjälp.

Jag försöker vara glad.
Jag försöker tänka positivt.
Jag vill.

Men hur ska det gå?
Ni gräver ner mig under marken.
Ni lämnar mig där.
Det är kallt och fuktigt.
Syret börjar ta slut och jag får panik.
Men jag ger upp.

Det finns ingen som kommer.
Det finns ingen som gräver upp mig.
Inte nu längre.

Jag sluter ögonen.
Kramar mina ben.
Tänker på er.
Jag älskar er fortfarande.
Att ni inte ser det?