Från första dagen våra blickar möttes
satsade jag mina känslor och lekte med elden.

Den hjältekomplex som jag fick förbyttes
från sämre till sämst i det ögonblicket hon stod
framför mig som ett väsen från den ljusaste Eden.

Jag förlorade snabbt mot djävulen som visade sig
vara bättre än mig på kärlek och varje gång
reste jag mig sargad men med hopp.

Jag är inte den som ger sig men jag lekte på nytt
med djävulen och förlorade på nytt.
Som ni ser är jag ingen ängel med bra intuition och
skulle hon få för sig att med blödande hjärta komma
tillbaka skulle jag utmana henne igen och i revanschen
skulle jag... förlora... igen...