Ned för hennes vita axlar rinner svarta floder. De svarta floderna har sin bas i havet som flyter i hennes kranium. Floderna är egentligen inte svarta, men den smutsiga skogen omkring henne har förorenat vattnet. I vattnet föds hennes tankar som avdunstar och blir till regn som tar sig ut genom hennes ögon. Runt ögonen bildas då stora svarta vallgravar som avskräcker folk från att våga se henne. I hennes ögon snöar det om dagen, men om natten smälter snön och isen. Det gröna gräset letar sig fram. I gräset gömmer sig tusen, tusen stjärnor som föll ned tillsammans med snön. Det blir tö och stjärnorna lyser upp hela världen.