Tacksamt och med stor ödmjukhet ser jag människor
lämna garderoben.
Med mod och en kärlek till livet, där fruktan
för moralens vilsna väktare en gång besegrades
är ni där ni är idag.
Ett ljus.
Andra går in i garderoben.
Fyllda av skam och skuld.
Väljer bort estraderna.
Inte ens finsoffan.
Jo, finsoffan.
De undrar vad som händer därutanför.
Skulden svärtar och allt blir mörkt.
Vem sitter där?