Är det styrka att blunda för verkligheten? Är det styrka att förneka känslor och den makt som de har?
Eller är det styrka att erkänna dem, är det styrka att söka hjälp när de blir övermäktiga?
Är det styrka att gömma sig för det som är negativt i livet? Att gömma sig när det börjar bli jobbigt känslomässigt?
Eller är det styrka att vilja möta det negativa för att försöka göra om det till positivt, att försöka utveckla sig själv och andra tillsammans.
Är det en stark människa som inte vill hjälpa andra för att inte få in negativitet i sitt liv?
Eller är den starka den som ser att lidande är var det finns största potentialen till positiv utveckling.
Är det styrka att ha en välputsad fasad? Oberoende av hur ruttet det är på baksidan?
Eller är det styrka att våga stå för vad man känner, tycker och tänker oberoende av om det passar in, om det uppfattas som att inte följa de sociala reglerna.
Är det styrka att säga nej till det som inte passar in i den plan man har och försöker följa?
Eller är det styrka att leva i nuet med alla de möjligheter som där finns och inte bygga sitt liv på en förbestämd plan.
Är det starka människor som döljer sina känslor i rädsla för att uppfattas som svaga.
Eller är den starka den med empati och medkännande bjuder på sig själv utan oro om man uppfattas som svaga eller stark.