Till yttre rymden vill jag fara, bland stjärnor och stoft, där jag kan bara vara, utan att behöva förklara, utan att försvara.

Jag vill fånga svansen på en komet och bara hänga på, få susa fram i frihet genom tindrande stjärnors dimridå,

Mot en högre nivå av färgsprakande supernovor och svarta hål, lika gåtfulla som djupa brunnar. Jag undrar så vilka hemligheter de förkunnar.

Till yttre rymden vill jag fara, bland stjärnor och stoft blir mina tankar gripbara, glasklara. Här känns allt annat mycket mindre när dimman skingras i mitt inre.

Mitt ute i ingenstans betraktar jag jorden på distans. Här får jag perspektiv på alla bekymmer som mitt huvud inte längre rymmer.

Här får jag frid, här får jag klarhet, lätthet, frihet.