Jag går framåt
Steg efter steg går jag
Jag ser träd som släpper löv efter löv i färgglada färger
Jag ser vackra röda hus med nästan antika träfasader som får mig att inse hur många som gått förbi här genom åren
Jag ser vattnet i ån som strömma fram i all hast
Jag ser solens vackra strålar träffa varje liten yta med kärlek
Jag känner över hela min kropp hur den längtar efter värmen från solens strålar
Jag ser en himmel som utstrålar sånt hopp och liv som man bara kan önska sig
Allt är så fint
Allt är så perfekt
För perfekt
För själv känner jag inget hopp
Inget liv
Ingen värme
Längtan är stor
Men ändå så långt borta
För här går jag nu i en idyll som till synes inte har några brister
För vad kan vara fel på träd med färgglada blad
Vackra röda hus
Strömmande vatten i en å
En sol som strålar ut värme
Och en himmel så perfekt i sin enkelhet
Det har jag inget svar på
Kanske är det inget fel på det
Men känslan i min kropp skriker i panik
Hjärnan går på högvarv som alla strömmar i ån
Den är inte alls lika glasklar som himlen i skyn och jag känner ingen värme från en strålande sol
Det enda jag känner är panik en klump i magen och tankar som snurrar så snabbt att jag inte ens hinner tänka
Ångesten går inte att stoppa och ibland känns det som att jag ska spy av allt jag känner
Även om jag inte har en aning om vad jag känner
Allt är bara ångest
Tänk egentligen vad allt kan se bra ut men ändå vara så fel