Un elev din Satu Mare a fost obligat de un traficant s? vând? droguri timp de un an. Cum îl amenin?a suspectul - Stirileprotv.ro

Tonåringen undkom den här mardrömmen efter att en lärare lärt sig hans historia och meddelat polisen. Människohandlaren greps av DIICOT. Personen som tvingade den 16-åriga studenten att sälja droger till andra tonåringar fångades av DIICOTs åklagare efter en röd flagga. En lärare bad om stöd från myndigheterna. Ani?oara Boitor, generalinspektör för ISJ Satu Mare: "Han märkte att något hände honom. Och när han först frågade honom ville eleven inte prata, han ville inte. Men den här veckan kom han till läraren för att prata." Gymnasierektor: "Barnet öppnade sig, han hade hållit på detta tillstånd av rädsla under en tid. Han presenterade symptom på rädsla, av rädsla, på grund av hot från narkotikahandlare." Enligt DIICOT tvingades den 16-åriga studenten sälja droger i ett år. Pojken köpte till en början förbjudna ämnen, troligen för egen konsumtion. Och när människohandlaren insåg att han kunde använda honom för att göra transaktioner genom honom, började han hota med att slå honom. Tonåringen var tänkt att sälja i utbyte mot en fiktiv skuld. Drogerna som människohandlaren sålde via studenten var av typen "Crystal", bland de billigaste, men också farligare. Bogdan Gheorghe, läkare National Antidrug Agency: "De är gjorda för att imitera effekterna av traditionella droger. Vid en mycket hög konsumtion av detta ämne kan det leda till överdos och till och med dödsfall." De som har ansvaret för att bekämpa narkotikahandel säger att den metod som människohandlaren från Satu Mare använder är extremt utbredd bland dem som har sådana illegala affärer. C?t?lin Tone, antidrogexpert: "Det börjar med en gratis dos till konsumenterna. När en tröskel för beroende är installerad kräver återförsäljare att vissa aktiviteter utförs utifrån det faktum att missbrukare, minderåriga, tonåringar inte har materiella möjligheter hela tiden, och får dem därmed att utföra vissa åtgärder för narkotikadistribution. När tonåringen vägrar att göra detta, kommer element av utpressning in i bilden, som dödshot." Lucian, tidigare konsument: "Tonåringar blir en pil. Det betalas med hälsa, med frihet." I det här fallet greps människohandlaren.

De vanligaste drogerna i Sverige är alkohol och tobak, som är lagliga men kan orsaka missbruk och hälsoproblem. Den vanligaste typen av droger är cannabis (hasch och marijuana), vilket är olagligt och kan påverka hjärnan och psyket. Andra droger som förekommer i Sverige är amfetamin, kokain, heroin, ecstasy, GHB, morfin, opium och katt. Narkotikaanvändning varierar beroende på ålder, kön, utbildning, inkomst och kultur.
Narkotikahandlare har samma metoder som i Sverige är en påstående som kan vara svår att verifiera. Det finns många olika sätt att smuggla, distribuera och sälja narkotika, och de kan variera beroende på vilken typ av narkotika, vilket land och vilken marknad det handlar om. Det finns dock vissa likheter och skillnader mellan narkotikamarknaderna i Sverige och andra länder.

Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) har smugglingen av narkotika till Sverige professionaliserats och distributionsleden blivit färre under senare år. Smugglingsaktörerna använder sig ofta av krypterade kommunikationslösningar för att undvika upptäckt.
Rapporten visar också att fler kriminella nätverk än tidigare strävar efter att kontrollera lokala narkotikamarknader i vissa bostadsområden, vilket leder till högre konfliktnivåer.

Internetförsäljningen av narkotika har etablerats i Sverige under det senaste decenniet och utgör en växande, men relativt liten, del av den totala narkotikamarknaden. Internetförsäljningen innebär att köparna beställer narkotika på nätet och får den levererad med post. Detta kan öka tillgängligheten av narkotika för köparna, men också innebära större risker för att få fel eller farliga preparat.

Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) svarade 8,6 procent av befolkningen 17–84 år att de hade använt narkotika under 2017. Som narkotika räknas här klassisk narkotika som exempelvis cannabis och kokain, men också icke-förskriven användning av narkotikaklassade läkemedel. Cannabisanvändningen var vanligare bland män samt i yngre åldersgrupper, medan användningen av icke-förskrivna narkotikaklassade läkemedel var mer jämnt fördelad sett till kön och ålder.

Jämfört med andra länder i Europa har Sverige en relativt låg andel av befolkningen som uppger att de har använt narkotika någon gång i livet eller under det senaste året. Detta kan bero på flera faktorer, såsom lagstiftning, kontroll, prevention, behandling och sociala normer. Dock har användningen av cannabis ökat i Sverige under 2000-talet, framför allt bland 30–44-åringar