Vi ses i vackra himlen
Jag tror att ängeln Gabriel vaktar grinden
Ack stackars min vän
Han kunde inte tackla hindren
För han har stridit genom livet
Och krigat hela tiden
För det är som så kära du
Att min vän via, att jämnt lida
Antagligen kom nära Gud
Att han lämnade oss, det är simpel fakta
Men säg mig varför? Jag kan inte fatta
Jag märkte att han mådde själsligt dåligt
Men han var ju känd för att vara jävligt tålig
Det sägs att den som bara lider, i det galna livet -
Efter det satans kriget kommer till paradiset
Att om ens liv består av dystert lidande
Så hamnar man i himlen såfort man dör och flyttas vidare
Men jag är i mörkret, för jag blev lämnad i svärta
Man kan jämföra ett skändat hjärta, med denna smärtan
Det river inuti min själ
Varför blir jag lämnad ensam i det här?
För han tog inte farväl ens
Jag brinner i själen
Han var jämnt osäker
Och tydligen också självmordsbenägen
Han var en sådan broder som höll sitt lovord troget
"I got ur back if u got mine"
- Det var så vi båda gjorde
Om du hör detta, lyssna på orden min broder
Vi var ifrån olika moder
Men en broder är en broder är en broder
Så vi gjorde som en broder alltid borde
Vi var inte förenade i blodet,
- Men det känns det simpelt som vi vore
Vi stod för evigt enade här på denna jorden
Detta kan jag på min egen heder svära troget -
Så in i norden
Vårt band var knutet hårt
Men han är någon annanstans nu ändå
Vi var nära bröder, sådant väger högre
Och oavsett hur mycket mitt hjärta blöder
Så går smärtan aldrig över, ty han hade det värsta ödet
Han var olycklig inombords
P.g.a. vad olika kvinnor gjort
Och jag vet att min kära broder -
Hade det som mig med sin jävla moder
Ett hjärta som brinner och ett hjärta som släcks
Efter hans sista andetag så var smärtan veck
Jag trodde våra öden möttes en andra gång
Men sedan blev han borta med vinden i samma storm
Det kändes overkligt, svårt att greppa sanningen
Att han tog sitt liv med denna hemska handlingen
Han lämnade härliga fjärilar efter sig
Han förtjänade en ärlig och värdig och bättre tjej
Som en fet stoner var han alltid känd
Men kanske var det just därför som hans framtid blev bränd
Men istället för att bara ge upp, och ta mera zutt,
Kunde han ha stannat upp, och tagit det lugnt,
Vi brukade ha mycket kul men detta var ett dystert slut
Att gå vidare från allt det är viktigt nu
Han hade sitt missbruk
Och vi ser alla hur det gick till slut
Hans sätt att lämna oss, - det var riktigt sjukt
Hans kämpiga liv var strid efter strid i ett oändligt krig
Detta gjorde honom känslig inuti
Det var kaos hit och dit och han befann sig mitt i
Jag får lov att gråta för oss båda
För han rånad på förmågan
Han liv var som mitt bara plåga på plåga
Men jag brukade inte fråga om sådant
Av hans bortgång blev jag sårad djupt
Jag trodde aldrig att hans liv skulle få ett sådant slut
Den eller den, vem som helst som än känner igen den tanken
Att man själv har ingenting till öde
Och att man därför enbart kan nå sinnesfrid i döden
Och att livet på det viset äntligen tar slut, men
Den som bestämmer ditt öde är nämligen du själv
Att man är olycklig ger en inte mer rätt
För självmord är alltid fel sätt
Han var inte en grov bov
Men han plågades av oro
Bl.a. för blodprov
Men vad är egentligen ödets sanning
Man finner inte svaret genom dödens handling
Men jag älskar min broder
Och jag tänker inte lägga skulden på honom
På grund av hans bortgång
Jag brukade sörja innan
Mitt hjärta slutet, jag hade mina dörrar lyckta
Här i detta livet var han vilseledd
Men han brukade låtsas som att inget hänt
Så var det jämnt även när han mådde mycket sämst
Men ända till idag finns hans bästa minnen kvar
Jag ber till Gud, men får som vanligt inget svar
Men innan döden kommer livet
Detta är ödesdigert
Men varför försvann han så snabbt som bråttom?
Var det för att liemannen hann ikapp med honom?
För den okänsliga döden är människans bödel
Han förde min vän vidare
Då han levt ett liv av oändligt krigande
Men jag vet ingenting om hur sådant sköts
Men kanske var liemannens kalla hand en nådastöt
För han behövde nåd
Men det var synd att han inte sökte vård
Och strax därpå knackade döden på
Jag har lärt mig en sak utav vad han gjorde min bror
Jag lärde mig att kämpa troget emot -
Det misstaget som han inte borde ha gjort
Så jag är här fört att stanna om inte för något särskilt annat
Så åtminstone för att våran värld gör mig jävligt förbannad
Om inte annat så för att sprida mina budskap till folket
Om inte annat så för att göra min vän en stolt en över att slutat med holken
När det gällde droger för honom så vägde den skiten tungt
Det kretade livet runt
Vad synd att han inte bara tog det lite lugnt
Men frågan är hur man gör de svaga starka
När det ända skälet enligt dem själva som de har att stanna är att bara knarka
Detta må för läsaren låta något paradoxalt
Men jag tror ändå att du kommer fatta totalt
Hans självmord var inte spot-on som Jimmie Hendrix på scen
Det var en permanent lösning på ett tillfälligt problem
Jag saknar jämnt min vän
Och jag hoppas nämligen
Att han äntligen ska komma tillbaka hem igen
Men jag vet egentligen att slutet är skett och hänt
Men det är utan tvekan ändå hemskt min vän