Det som finns kvar att göra nu är att tacka.

Det går absolut att härda ut en svacka.

Det har du för oss alla hundra gånger bevisat.

Som du kämpade- för kärleken till livet du oss visat.

Din tid på jorden är förbi.

Det är så vi alla visste att det skulle bli.

Lamslagen i kroppen nådde beskedet inte bara knoppen.

Andningen blev tyngre, syret blev mindre, en smärtsam sorg slog till.

Det blir inte alltid som man vill

Döden är det sannaste i livet.

Det är det enda vi kan ta för givet.

Vila nu i frid min älskade du.

Du lever alltid kvar- då och nu.

Jag vet inte om jag vill förstå.

Men jag vet ändå du mår gott i himlen som är så blå.

Med vördnad,kärlek och ödmjukhet.

Du kommer alltid att vara en av de vackraste jag vet.