Ingen kan se eller känna den inre smärtan som man har inobords.ingen vet hur de känns att behöva kämpa emot alla demoner inom sig och vara livrädd för att dom ska ta sig ut å förstöra. ingen vet hur ensam och trasig man känner sig ibland, om någon frågar:Hur mår du? svarar man- Jag mår bra! varför kan man inte säga som de e ? För att dom innerst inne inte bryr sig ett skit om man mår bra eller dåligt. det falska leendet på sina egna läppar fungerar bra som skydd! ingen frågar den som ler, den som ler värkar vara bekymmerfri! så varför fråga ? men jag vet att smärtan inte alltid visas utåt, de flästa gömmer den inom sig. att gömma smärtan funkar bra ett tag tills de blir för mycker så att det inte får plats! då känns det som om man skulle exblodera, å sprängas i tusen bitar och aldrig bli en hel människa igen. man måste låta det blomma ut och förklara vad som är fel, det är inte många som vill det så det hemska stannar inombors å fräter på självförtroendet. det finns inget värra än att vara en trasig människa, man vill inget hällre än att bli hel. man kryper in i sig själv å tar inte till sig tillvaron på samma sätt som förr, man börjar misstro sig själv i viktiga frågor. man försöker att bli hel men misslyckas! det kommer alltid att vandra trasiga människor i världen. Försök att hjälp dom att bli hela igen!

JAG VET HUR DET KÄNNS ATT VARA EN TRASIG MÄNNISKA!