idag regnar det våta tårar från himlen
sanden ur var mina fötter stiger suger i sig dem girigt och absorberar all stadsluft
-just det, i staden

det lägger sig bestämt ner och trycket i luften lättar när jag börjar gå
horisonten är vidsträckt med en skärningspunkt av orange och himlens blå
jag lyfter sakta
mina fötter darrar innan de åter igen finner stabiliteten i marken

det vill inte ta den för given
ändå går jag bara snabbare och snabbare och släpar fötterna efter mig
mina knäskålar rullar
regnet gör att min hud knottrar sig