Vilken nyckfull spelare döljer sig bakom mina hasardspel med livet som insats?

Vem vägrar att lyssna till min gråt bakom ett leende ansikte?

Vem kastar mig hit och dit likt prästen lilla kråka på vägen?

Vem bromsar mig när jag precis fått fart under vingarna?

Vem tystar mig mitt i skrattet när jag för en gångs skull kände friheten i mitt hjärta?

Vem kastar mig ner för livets ravinbranter när jag så frenetiskt föröker få fast mark under fötterna?

Vem låter mig släcka tösten vid förgiftade källor ?

Vem leder mig gång på gång gå vilse i mörka labyrinter istället för att släppa ut mig i dagsljuset?

Jag känner ditt namn.

Pudelns kärna är ju Mesistofiles. Dig som Gotehe en gång skaldade om.

Ondskan-dödens svarte krigare.

Du som är ute efter att stjäla, slakta och förgöra.

                              Du fyller mig med ditt giriga begär.

Dödsdriften.

Din främsta vapen är lögn, självförakt och självutplåning.

Dödens treenighet.

Men jag har genomskådat dig nu, Mesistofiles.

Länge nog har du kunnat verka i det fördolda men nu vet jag att du finns där.

Jag skymtar ditt anlete bakom dina fula handlingar. Jag iaktar dina verk du signerat med kodade initilaler.

Jag tänker inte låta dig agera ostört längre