Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
It takes two


Om en tillit så skör att den försvann

Du tappade mig sakta men säkert
Jag upplevde det som att jag redan tappat dig för länge sedan
bort till människor viktigare än mig

Jag sitter i dimman av det som flagnat bort
när jag väljer att glömma bort att tänka på
tankar som alltid vill komma upp till ytan

Till slut blir vi människor med svarta hål i maggropen
med mardrömmar om nätterna och förnekade känslor
Det har blivit vårt öde, det är "enklare" så
Sådant jag aldrig skulle förstått är plötsligt smärtsamt greppbart och det gör mig livrädd

Men vem är modig nog att vara den som ger upp stolthet
Den som lägger ned stridsyxan och säger att
nu får det faktiskt vara nog av dimmiga dar
Inte jag, tydligen



De rätta orden, eller ord över huvud taget, lyser med sin frånvaro
Vi bara saknar/sårar så det gör ont





Fri vers av Jeny
Läst 399 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2012-01-18 23:38



Bookmark and Share


  Robin V
Väldigt fint!
2016-01-04

  S.A.I. Steve Lando VIP
väl beskrivet, om vad som ofta sker.
2012-01-24

  Patrik Englund VIP
så det skär, och så noga formulerat.
gillar tills jag dör och efter det också
2012-01-19
  > Nästa text
< Föregående

Jeny
Jeny

Mina favoriter
se mig