I havets ansikte letar jag efter dina andetag
I havets ansikte letar
jag
efter Dig…
Vattenmängderna
Sköljer över mig
Dränker mig
i sitt sorl
Tusen ansikten
som bekräftar kroppen
och skönheten
Inget. Ingen
ser mitt sanna
ansikte
för det är nu
i den pelagiska zonen
I världshavets kropp
letar jag
efter ditt anlete
Jag suger på kola
rabblar Savage Roses låtar
letar fibrilt efter manus
och kaffe
Vaknar upp övergiven
Ser mig själv.
Är glad över att jag
inte övergivit mig själv.
I oceanenens andetag
Letar jag
Efter ditt liv
…i den pelagiska zonen
Är allt mörkt
och dött
Kanske om jag skriker
över Beauforts skala
når ekona manövreringsförmågan
Jag kan vara din tropiska cyklon
eller din tsunami
Sända vågor av energi och glädje
Vi kan kommunicera som valar
På hundratals kilometer
Uttrycka kärlek över aeoner
Då kontinenterna rör sig
Ska jag med laser höra
var I paleohavet
Din berättelse rör sig
Jag ska lägga mig tätt till Sevastopol
Hålla ut de många belägringarna
bara för att se dina andetag I havets ansikte.
© Pimsan Ivarsson