Jag smakar försiktigt
som om hans läppar vore av glas

och lite för att jag glömt



Hans fingrar följer min kontur
skriver sin signatur på min hud
som för att tala om för andra
att jag tillhör honom

men med mig så når saker alltid ett slut
så det är bara en tidsfråga
innan det är över

Så jag dödar romantiken
viskar till honom
att regnbågen bara är en illusion


liksom han själv


Som avslutning ber jag honom
att inte leta upp mig
Han förtjänar bättre

Sen går jag
innan han skadas mer
på mina knivar av ord



Det kommer att krävas
många hårda trottoarkanter
för att glömma dig