Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

M

Låt mig stanna!
Vi tog fram dina kartonger
Bara ett tag till?
Vi sa nej
Och hjärtan grät

Du sprang iväg
Vi packade dina saker
I alla kartongerna
Någon annan fick hämta dig
Vi vinkade efter bilens röda baklyktor

Du skrev till oss
Till din Netty
Din Lilly och Suss
Och du var alltid vår lilla Snorpa
Och hjärtan grät

I din fantasi var du fri
Och i min satt du bredvid i cabben
Med fladdrande hår
Reggae på högsta volym
Med knastrande mottagning

Hur ensam du måste varit sedan
Var du rädd?
Blåste vinden i ditt hår?
Du skulle packat upp kartongerna
Du skulle ha stannat
I våra famnar

Ett vitt skynke
Ett järnstaket
En ensam ballerinasko
Lilla älskade Snorpan
Vi kunde aldrig rädda dig
Men du fyllde våra hjärtan
Och de fortsätter att gråta




Fri vers av norrvan
Läst 273 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2015-05-15 10:49



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Oerhört starkt om sorg och saknad.. och en, som jag tolkar det, ofrivillig separation
2015-05-15
  > Nästa text
< Föregående

norrvan
norrvan