Vinnie

34 år

från Lund

Dagbok

Dagbok - Mars 2010

« Tillbaka till dagböcker

Lördag den 6 Mars 2010

6 mars

Den sjätte mars
Klockan 17:33.
Mörkret faller. Varför säger man att mörkret faller? Blir man inte svagare om man faller? Vad förutom mörkret blir starkare, intensivare, när det faller? Inget så vitt jag vet.

Jag lägger mig modfällt i en hög på den beiga mattan, sluter ögonen och tillåter mig att betrakta min egen kropp, sedd uppifrån. Kanske sittande i sängen, på överkastet som mormor stickade för länge sen, eller på en av stolarna vid köksbordet. Definitionen av betydelselös. Han ligger där, iklädd en rutig skjorta, med det svarta håret slarvigt uppsatt i en tofs, helt stilla.

Jag reser mig upp samtidigt som jag slår bort tankarna om självömkan och börjar leta efter föreläsningsdispositionen för den sextonde februari i en bunt med papper. Så mycket att göra, så mycket tid. Men ingen ork.

Det viktorianska silverkorset trillar ut ifrån den halvt uppknäppta skjortan. När det blir hängande där i sin kedja så fångar det upp en av solens sista strålar. Som ett tecken. Utan att jag egentligen tillåter mig det, ber jag ljudlöst men med kraften av ett skrik, om ett syfte, om skydd, om någonting att falla tillbaka på.

Jag fångar upp det dinglande smycket i min hand och håller det hårt, på samma sätt som ett barn hårt kramar sin mammas hand, rädd för att förlora greppet, rädd för att bli ensam i en värld full av människor. Så fort jag vidrör det glider ögonblicket mig ur händerna. Magin bryts. Korset är inte kallt, men inte heller varmt. Silvret glänser svagt, men det glittrar inte längre. Jag släpper det hastigt, känner mig bedragen och lurad, känner mig dum som sitter och håller i ett stycke värdelös metall.

2010

maj (1)
mars (1)

2009

juni (2)

2008

oktober (1)
september (1)