Malin Olsson

30 år

från Malmö

Dagbok

Dagbok - Mars 2011

« Tillbaka till dagböcker

Jag har hittat stora delar av mig själv igen, är lycklig för första gången. Förstör inte detta nu.

Måndag den 7 Mars 2011

Det nya Jag

Idag gjorde jag det som jag har velat göra så länge, men inte kunnat för att det har gjort för ont. Jag gick tillbaka till en plats som jag tillbringade många sena kvällar på när jag var yngre. Jag gick tillbaka dit och alla minnen kom tillbaka igen. Det var som om jag blev en vilsen liten 14-åring igen. Jag kände mig som den lilla tjejen igen, som inte passade in, som hade så mycket känslor som behövde komma ut. Jag var så rädd för det som skulle komma, jag visste inte alls avd jag ville göra efter skolan, vad jag skulle göra på gymnasiet. Jag hade så mycket tankar om mig själv och om livet att mitt huvud nästan sprängdes. Jag återupplevde alla känslor, allting idag. Jag gick tillbaka till det idag, jag hälsade på en sista gång, för att återuppleva det. Jag kommer ihåg vad jag skrev, alla mörka ord. Sidorna i mitt block som är fläckade av mina tårar som föll ner och bildade fläckar av blyerts.

Jag var tvungen att göra det, för att kunna stänga dörren helt. Det var så otroligt smärtsamt, det gjorde ont i hela mitt hjärta, jag grät så att mina kinder gjorde ont. Jag var helt slut efter det, jag fick inte luft under tiden. Jag var helt ensam, jag såg inte en människa, inte ens en fågel. Jag satt där och grät i min ensamhet, som jag brukade göra. Jag hälsade på en sista gång, jag sa hejdå, stängde dörren och släppte taget. Det var nog det jobbigaste som jag någonsin har gjort. Jag var helt slut när jag kom hem igen. Jag är en ny människa, jag har gått vidare, jag insåg hur mycket jag har vuxit sedan dess. Jag är en annan person nu och det är jag glad över, jag var tvungen att göra det för att kunna fortsätta.

Detta var en av de bästa dagarna i mitt liv, för nu är jag lycklig, jag har hittat en stor del av mig själv, men samtidigt släppte jag taget om en stor del. Jag har förstått vad glädje är, jag vet hur det är att passa in, nu vet jag det. Jag fick uppleva det i fredags kväll/natt. Jag fick en stor del av mig själv, jag insåg att jag ska vara kvar i denna världen, jag förstod att det är här som jag tillhör, jag insåg att jag hör hemma i den världen. Jag är någon annan nu, men en bra person. Jag är påväg att bli hel. Något som jag aldrig har varit, något som jag har strävat efter i hela mitt liv. Men nu har jag hittat det och jag håller hårt om det.

Jag är förändrad och kommer aldrig att bli densamma igen, men jag är förändrad till det bättre. Jag är lycklig, jag är glad, jag känner livsglädjen igen. Jag vill leva, jag vill vara kvar och jag kommer att kämpa för varje andetag som om det var det sista som jag tog.

2011

juli (1)
mars (1)