Redan medlem?
Logga in
från Uppsala
Dagbok
Dagbok - Mars 2012
|
Fredag den 30 Mars 2012
det enda man vet säkert är att man ska dövar hemma hos någon som snart kommer att försvinna.bandomsminnerna ekade i väggarna och labradoren och pudeln jagade i minnet varandra kring dammen vid rödbetorna, pärena och jordgubbarna. vitsvartrutiga stenar att hoppa sicksack på till ytterdörren jag har en egen nyckel till. speglarna verkade nyuppsatta, glasmästaren bytte ut fönsterglaset mot speglar. glasmästaren där det förut var en loppis och jag fick en ny my little pony, blå med vingar. jag kan fortfarande se tapeten, den bruna, vars mönster jag följde innan fingetopparna blev för tjocka. solariet. smurfar och en hemlig låda i en byrå där jag förvarade dyrgripar så som fina stenar, små lappar vi skrev till varandra och lockar från favorithästens man. mina första steg i hallen på hallmattan vid den slitna stolen som jag senare la mina matteböcker på. på natten drack vatten ur min egna lilla skopa igen. den smakade alltid metall. och du löste korsord och åt is. så att det knastrade. läsglasögonen ligger fortfarande kvar i korgen på köksbänken vid ditt fotografi. var egentligen inte törstig, ville bara se att du fortfarande var där. nere i källaren är heltäckningsmattan kvar i mina minnen, spisen eldar och alla årens julgranar samlas vid korgen med stickade sockar. 7 sorters kakor på bordet men inga drömmar för dom nallade jag av ur matkällaren flera dagar innan jul. berättelsen om panelen. gillestugan. träden som stod på tomten för 40 år sedan när huset skulle byggas, slipades till, med bara era händer och sattes upp. ni hade inget, skapade en värld. enorma kottar som mamma tog med sig från amerika när hon var ung fascinerade mig när jag var barn. liksom den stora klockan som slutat gå, eller, ingen visste riktigt. en gång kröp en larv på den som jag släppte ut. tvn som vanns på bingolotto en kväll som många bingolottokvällar. jag fick alltid markera med den bästa pennan. och markera åt er när ni gjorde fika som bars ner på en stor bricka. i köket står en torr sockerkaka med det vanliga locket på, den vanliga kniven till. en liten bit bort ligger mitt sångberg där jag satt och sjöng med min amigo innan jag ens hade börjat läsa spanska, en liten bit i skogen, där vi plockar litervis med svamp och bär. jag badade nyss i handfatet och nu badar handfatet i mina tårar. en epok som försvinner sakta ur mitt liv och det finns ingenting jag kan göra åt det. livet har sin gång. allt detta kommer att försvinna. någon annan familj kommer att flytta in i ert livsprojekt där du envisas med att sitta ensam och lyssna på dansbandsmusik. ta mig till havet. allt kommer att göras om. det luktar som när jag föddes i ert hus. dimmor från alla år spenderade, älskade, ligger kvar. det enda som kommer finnas kvar av er är just jag. det enda man skapar som består är sin familj. det är tungt att bära en hel dröm i sitt hjärta. jag hämtar dig ikväll med bilen. vet att du kommer stå i köksfönstret och vänta. Fredag den 23 Mars 2012 ett nästan pinsamt beroendedet finns en lista med saker som gör hälsa för just migden ena börjar också på h. hästar. en flickig, nästan barnslig kärlek och jag fnittrar när de blåser ut varmluft i mina händer, nafsar tag i min jackärm för att jag ska klia dom ännu mer jag kör nästan av vägen när jag fastnar med blicken på en häst och jag tilltalar dom alltid med bebisspråk kanske för att jag måste pilla i deras mugg, fylla deras hinkar och mocka deras boxar ta hand om dom som småbarn åh iiihh vad är mitt problem?! jag låtsas att de älskar mig så som jag älskar dem och att jag har speciella band till vissa hästar, att fuxen i andra boxen till höger som jag red hela förra vintern har mig i sina drömmar precis som han befinner sig i mina även fast jag vet att jag bara låtsas så är det ganska skönt att låtsas ibland! ett litet rus nästan som en nico-kick så fort jag går in i stallet. speciellt om solen lyser och speciellt som hästen blundar och njuter när jag ryktar eller när jag kliar i öronen frustar och piper när vi är ute eller följer med vännerna i en galopp så att hela kroppen spänner sig slänger sig över hinder högre än honom själv med öronen rakt fram eller fullhjärtat litar på mitt stöd och vågar söka efter mina ben, mina händer en nivå djupare åh vad jag aldrig vill vara utan hästar! Lördag den 10 Mars 2012 jag kan inte sluta hata fastän jag önskar att jag kundejag vill leva mina drömmar. göra allt jag önskar. vara allt jag önskar att andra kunde vara för mig.men rummet är litet och just nu så krymper det. mitt inre snörps ihop och det enkla är aska på nya jeans rödvin i mungipan jag har räknat spikarna i taket försöker att vara lite mer än jag är för att växa men väggarna kommer fortfarande närmre och jag skakar när jag står still, vill spy men jag kan inte startar ett nytt bigbrother-avsnitt och fyller på glaset |
2013maj (1)2012april (1)mars (3) februari (1) januari (2) 2011december (2)november (1) oktober (1) 2010april (1) |