Redan medlem?
Logga in
från Uppsala
Dagbok
Dagbok - April 2014
|
Mitt brev till regering o riksdag...kommun o landsting....Någon bara någon
Tisdag den 29 April 2014 när är gränsen nådd för att kasta in handdukennär är det dags att dra i handbromsennär är det dags att ifrågasätta behandlingen när ska läkarens kompetens ifrågasättas när är det tid att få ett andra, tredje utlåtande när är det dags att få specialisthjälp när är det dags att göra riktiga utredningar när när vet jag, jag vet inte tillslut kan jag inte skilja på min känsla och biverkningen av medicinen blir jag sjukare av att behandlas kemiskt måste jag få medicin som dämpar biverkningen av den första medicinen för att den första medicinen ger för kraftiga biverkningar det kan inte vara rätt spelar det egentligen någon roll, var det börjar eller slutar en egentlig depression m kraftiga inslag av melankoli o utmattningssyndrom som bara blir värre dag för dag, timme för timme fast jag faktiskt är bipolär inte feldiagnostiserad eller är det medicinen eller verkligheten? och ingen samtalskontakt? hjälp? jag är bara ETT exempel på hur det är där ute i VERKLIGHETEN så står jag här mitt i och får höra -det är du som bestämmer -jag kan bara råda dig läkare på läkare den dosen o den medicinen så den medicinen mot ångsten som blir av den medicinen den för sömnen och föresten trappa upp dosen på den första och den för att inte bli med barn och nu får du nog trappa ner igen föresten -du vet nog bäst själv, höj när du känner dig stabil den tiden o det telefonnummret ring hit ring dit -telefontiden är onsdagar mellan.... -telefonkön är fylld... -tyvärr så har kuratorn remisstopp -nej det där är inte våran avdelning, ring dit istället -jag skriver upp dig här på listan -vi återkommer till dig snart -be din läkare att skicka en remiss -ring inte oss vi ringer dig -du behöver täta samtal....ja en gång i veckan kan vi erbjuda........inom två veckor....kanske -här får du en deltidssjukskrivning som räcker i två veckor....om du vill -företagshälsovård!? eh men det går nog inte förens efter jul det, förstår du utredning efterlyses inte bara av mig utan också av alla andra vårdsökande sjuka medmänniskor, självmedicinerare, div. psykisktsjuka av alla dess slag och sk.missbrukare av narkotikaklassadeläkemedel. som myndigheterna är så SÅ intresserade av att göra men ändå inte gör, bara såsar runt Och om det ändå görs så är det som för att fylla på i deras oändliga rader av "avvikande beteende"-fack och inte för att utreda o förebygga. Komma fram till något Om det ens noteras i sin riktighet det jag skriver och menar med Utredning- alltså - förebygg eventuella kommande faror. här ska utredas, ditt o datt utredas o Motverkas är hon lämplig, fungerar den där familjen, har dom rätt prioriteringar, är den där en fara för sig själv eller någon annan.. är det pga ett missbruk som han mår dåligt eller var han sån innan. Är han återfallsförbrytare, är du en duglig förälder, pappa. Känner du dig nedstämd..otillräcklig har du koncentrationssvårigheter. Stressad eller... bra frågor men ingen hör svaren som ekar ut i det tomrum som skulle fyllas upp av samhällets vård och fånga upp medborgarna. Ingen hör dom riktiga ropen på hjälp. Dom missbedömda får skämmas för att ta upp dyrbar tid från andra som är i större behov. Det verkar inte finnas någon riktig bedömningsförmåga som förankras i det verkliga livet. Det skrivs en massa papper, skickas brev, bara stuvas ihop, förvrids i en påläst föråldrad soctants paragrafrytteri och läggs på hög. Man känner sig misstrodd, bagateliserad och otillfredsställd. Orkar man så blir man vansinnig Kan verka hårt men detta är Känslan. utred Dom istället myndigheterna som ska finnas här som stöd o skyddsnät för oss. för mig ,min alldeles vanligt fungerande moderna familj och våra medmänniskor som vingligt snubblat över gupp o ibland fallit ihop på livets väg för att sedan dömas om o om igen för misstag, felsteg i livet som många försöker göra bot för. Det finns inget som heter sonat straff. Registren talar sitt tydliga språk. Kronofogden stämplar ut de sista enligt systemet och där finns man registrerad i tre år Plus hela det kalender år som man hamnade där. Snacka om kriminellt, du får ingen bostad inget telefonabbonemang Inget. För en obetald räkning som du kanske bara betalade för sent. jojo men tre år i ett straffregister är väl att ta i. Då är dessutom depressionen ett faktum för många. ingen vill plocka upp dom fula fiskarna, som faktiskt är Människor i Nöd, det är stora hål i det här fisknätet som inte tycks lagats sen 70-talet. samtidigt smygs det in reklam mellan tv-programmen om spel som vi ska lockas att bli beroende av och skuldsätta oss, förlora familj för att sen vårdas av samhället som skapat och äger spelet. Dubbelmoral, Konstigt, säger jag. när dom inte har tid med oss som redan är sjuka så ska det Skapas flera sjuka. det går inte ihop. jag överdriver såklart en smula. kanske är det nytänkande. jag försöker bara uttrycka hur man känner sig i en sån här utsatt situation och att något behöver åtgärdas men det bara pratas dessutom då oftast av såna som bara läst...inte upplevt själva. det blir stor skillnad då i samförståndet. Missförstånden ökar avståndet till vården ytterligare. jag vet ju så väl att det skulle kunna stävjas kvävas i sin linda om det bara kom till skott någon jävla gång, fort om någon tog tag i det varma grytlocket o gav sig fan, nu om det fanns någon som varit här själv om det ändå fanns någon att hålla ansvarig om det bara satsades lite på den mänskliga själen jag tycker om mitt land jag tycker vi har bra vård....jag brukar förespråka det ta det i försvar när andra klagar men nu nu blir jag så ledsen när jag bara kämpar o kämpar och vinden bara blåser i motvind hela hela tiden får jag det kastat i ansiktet mina egna ord får jag äta upp inte får man den hjälp man behöver förtjänar, betalar för och vill ha som man när man är frisk tar för givet att man automatiskt kommer att få om den dagen skulle komma jag bryter ihop, gråter hela tiden varför ska jag behöva bli sjukare av att försöka få hjälp för det Blir jag, ren fakta Fruktansvärt påverkad av biverkningar både psykiskt o fysiskt blir jag dömd i förväg, i efterskott på ryktesväg och genom små notiser i gamla journaler -den där...mmm.... för det jag gjort, det jag kommer att göra också eller....nog det jag förväntas göra... -mmm...mmhmm Jag vet hur dom tänker, jag ser jag hör....och reagerar med rädsla o misstänksamhet tillbaka. Och det är ändå bara jag, Tänk då på alla andra, många som har det än värre som sitter bredvid mig på psykakuten med samma hjälpbehov och sämre förutsättningar utan lycka Kan man inte få hjälp är det fel att söka stöd samtalskontakt en stark människa som är tillfälligt försvagad jag kan inte anse mig svag för då orkade jag inte gå igenom den här processen För någon som vore svagare än mig skulle redan ha hoppat vid det här laget tyvärr för länge sen. många ger sig, lider i det tysta, skjuter sig....och tar andra med sig. tar några tabletter extra, en sup eller två, hoppar från tak, framför tåg, tror att vi lever i irak där man riskera att självdö innan man får någon vård alls om det inte finns stora summor pengar att hosta upp jag ska inte tjata om skatten här i landet. Men för f.n sjukvården brister kras den är väldigt marmorerad, lite lik mosaik för att skapa en målande vacker bild av det hemska vi lever i. min verklighet ska inte behöva krossas innan hjälpen kommer. |
2014juli (1)april (1) |