Redan medlem?
Logga in
Pernilla Skantz
36 år från Linköping
Dagbok
Dagbok - September 2011
Jag hör dig sitta i vardagsrummet och spela dead space
Och jag kan inte låta bli att le över att alla krav är borta
"Vi" finns inte mer, det är "Ni" nu.
Och jag är så glad för det
För jag har dig hellre som vän
än att jag hade förlorat dig förevigt
Söndag den 4 September 2011 Några steg från trygghetJa, det är klart att jag saknar dig iblandsaknar det vi hade Och då slår det mig att det var så jävla uppenbart redan från början Jag var en leksak Din leksak För en stund Ett tidsfördriv Och jag kan fortfarande hata dig för det Men jag försöker tänka framåt Mitt i allt kaos som uppstod Mitt i vårat egna lilla helvete Så gav du mig så mycket Nya vänner Nya sätt att se på saker Nya horisonter att blicka mot Och mest av allt Trygghet Och jag är så otroligt tacksam över att den fick stanna kvar Över att Du stannade kvar Du finns alltid nära Bara några steg ifrån mig hela tiden Så även om vi aldrig blev något mer Även om jag kan tänka tillbaka och hata gråta Sakna minnena Så finns du ju här Alltid bara några steg ifrån mig Torsdag den 1 September 2011 Jamen säg det då - det är inte dig, det är mig. Eller tvärtom?Är det någonting du vill prata om?Vill du berätta någonting? Vill du säga någonting? Vill du att jag bara ska stå här som ett fån och inte förstå någonting? Jaha God natt då ...Ibland känner jag mig som världens dummaste människa. |
2012september (1)2011oktober (2)september (2) |