Människor bygger vägar som ingen vill köra på.
Blunda nu och sov, drömma är allt du får.
Snarka så högt det går.
Fågeln bröt sina vingar, hoppar fram ändå.
Utan luft, utan medflyt försöker den förstå.

Varför man krigar, varför man förstör.
Vilka är det som mördar och förgör?
En fågel med brutna vingar har svårt att gå.
Kan ej flyga men undrar ändå.
Vem förgiftar böljan den blå ?
Varför förorena luften med avgaser från bilar som ilar på vägar så grå?

Fågeln är övergiven under trädet han föll.
Vingarna bröts men huvudet höll, lägger sig ner och vilar.
Skakar av köld.
Sluter ögonen för alltid och andan han höll.
Lyfter till sist, svävar uppåt.
Högt över molnen sover han nu.
Fredagen den 13e februari 1998