"Skummet i mitt glas skriver bokstäver i sanskrit. Jag kopierar, går till biblioteket och lånar en ordbok som ska hjälpa mig att tyda budskapet. Sedan scannar jag in allt och låter ett dechiffreringsprogram arbeta fram en svensk version. Under tiden hänger jag i barer för att få fram mer information.

Det visar sig att det bara är öl av märket "Gnoffs A.P.A." på fat i puben "The Rover" på Andra Långgatan som pratar sanskrit, resten är gallimatias.

Efter två dagar har resultatet av det första ölglaset kommit. Programmet uttyder det i första hand som "Fradgan i min fåles mun", men har sedan 154 alternativa tolkningar. Eftersom jag är av en seriöst vetenskaplig karaktär fortsätter jag plikttroget att dricka mina Gnoffar.

Pint efter pint slinker ned, och varje gång någon annan gäst vill prova på A.P.A.n rekommenderar jag dem att dricka andra öl, jag t.o.m. betalar dem för att inte förstöra detta storslagna experiment. Vid de tillfällen de visar sig omutliga i sina intentioner går jag förbi deras bord var femte minut med mitt anteckningsblock och ritar av skumformationerna till deras stigande förtret. Till slut klagar gästerna så mycket att jag får ett ultimatum av bartendrarna: antingen slutar jag med mitt abnorma beteende eller så blir jag portad. Till min och andras lättnad tar Gnoffen slut och ingen mer finns att uppbåda. Därefter återstår bara att tolka det insamlade råmaterialet.

Efter en månad kom resultatet: underligt nog den text ni läser nu."

Jag hade hoppats på mer. Men, men... Det blir inte alltid som man tänkt sig.