Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Den första vårdagen



Jag sträcker på min trötta kropp
då solen klättrar över bergskammen.
Den bittra vinterkylan flyr hastigt
då den första värmen spirar.

Bäcken vaknar sakta ur sin köld,
förnöjt börjar den porla
till småfåglarnas försynta sång
och droppandet från varje gren.

Min kropp spritter av nyvunnet liv.
Idag ska jag dansa i skogen,
väcka min vildmark till nytt liv
i ett land där solen åter går upp.




Fri vers av Anna H
Läst 651 gånger
Publicerad 2005-03-06 11:31

* Spara bokmärke
* Kommentera text
* Privat textkritik
* Skriv ut
* Spara som PDF


Bookmark and Share


Dilsewat
inte annat än att förtjusas i denna rad:
"Bäcken vaknar sakta ur sin köld"

2005-03-11

johii
du skriver jättebra
det är nåt visst med skogen.. och du förmedlar det bra :)
2005-03-06

Cattis Rönn
som man bara längtar efter nu när vintertiden pågår...Härligt beskrivet!
2005-03-06

Markattan
Skön, stillsam hyllning som får mig att längta ut i skog och mark. Målande och vackert!
2005-03-06





  < Nästa text
< Föregående