Djupt under Babels torn vilar
sanningen om ditt väsen

dina vingar har stillnat i träda
för att samla kraft inför
tider som komma


Ner under Sfinxen slumrar en
annan

ditt svärd håller du stadigt
i hand för du har just
börjat vakna


Bortom vindlande skogar
i norr finns en till

tungt sovande under stenen
megalitmästarna för tidens
räkning lät resa


Snart vaknar den förste för
att väcka de andra

isarna kring hans glänsande
lekamen smälter undan
i rasande fart


Keruberna stiger åter ur myten
för att skipa ordning där
människan orsakat

kaos