Just som
natt skrumpnar
som en navelsträngstump
på nyfödd

faller ångest av

gryningsjollrande
smyger molnen
följa john
med dimmorna

haren intar
gatan
för streetrace


stilla
ursäktande
pärlar koltrast
hundvakten


fast dagern
jagat natten bort
slår sömnens
loja dyning
ännu ljudlöst
mot staden


och ljuset flyter stilla,
stilla in i mig

min själ
kysser Aurora
på lyftad hand
och får
dagen som gåva