Jag har gått några dagar med känslan i mig. Den vill inte växa. Fröet är sått, men den växer inte så att jag kan se vad det är.
Jag försöker att se den, tittar från alla håll och kanter.
Uppifrån. Nerifrån. Bakom. Framför.
Tittar i speglarna, men jag kan inte se den.
Hur ser den ut?
Var gömmer den sig?
Hur ska jag få den att växa?

Jag går in.
Det dröjer ett tag, innan jag vant mig vid stillheten, vid tystnaden. En tom tystnad.
Är det alltså så här den har det?
Inte varmt, inte kallt. Gott om plats, mycket luft, men ingen som hör. Jag förstår att man inte vill växa här.

Jag ska nog stanna här ett tag.