nattens åtrå slingrar sig
runt handleder och ögon

kaffets ånga stiger mot tak
fötter trötta
ögon öppna
händer slutna

längtan efter något mer i det
som inte längre finns
eller kan bli
eller ens var

månen ropar sitt
vinden vilar

jag vill bara vara
den jag blivit
du vill bara vara
den du alltid var

mitt hjärta går längs stigen
för att dig få möta
men jag flyger för högt
och du går mig förbi

månen ropar igen
vinden tar fart