långt inne i en sotig och igenrostad pipa tillhörande en kalashnikov hördes två segregerade röster

skrikandes, aldrig upphörandes, upprörandes gälla röster och slagfältets förnedrande förluster


det blodbad som genererat tragedier uppkomna av ett enda lättsamt och okomplicerat fingertryck

skapandes, gapandes och springande människoliv med överlevnadsinstinkter före ett dödsryck


nu har åren passerat, och metallen på geväret flagnat, bortglömt och med decimerade funktioner

döden den brisserar och passerar, lidandet är aldrig över, då nya kusiner ständigt dödar för miljoner