Bland andra brännmanter sågs hon
som en sällsynt skönhet, nästan som
något av ett ideal

att hon sen brände ihjäl varje man
var inget problem
för väl befruktad behövde hon allt
utom någon att hålla henne varm

så
hon följde med strömmen, raggade
när det var dags och drog när naturen
fått sitt, -alltså hon