Vet du här har nyblommad vide gjort märken in

huden faller för det gör avskavt liv emot vinden.

Hur vi möttes då,    Och så många asfaltsblommor som vi plockade och molntider,

vi ömsade varandra bit för bit.

vem räknar dag och natt och        vem ser, var vi ens,        jag

räckte över himlen                        (gjorde du?)

Jag har mött din mun över mina fingertoppar,

det blir svårare att fånga solskenet med blicken nedåt men,

det var ju så jag alltid gick.

Hämta mig i slutet av ditt andetag,

det är där jag vill närma som jag                                    

                                                                                                   aldrig gjort förut.