Dina varma bruna
har fått bekymrans ramverk
där de blickar ut över
de vidder som blev

Numera är den vita vanligare än den bruna
även här

De varnade om regn, inte om snö
isen nämnde de inte alls
men den besvärar oss mest

Numera är det lättare att dö
än att leva

Dig skall jag älska så länge jag lever
men när livet går på svag skorpa
blir kärleken skörare än så
och banden fryser innan de hinner fästa

Numera är ytan så stum
att inget kommer under 

Det är inte många av oss kvar nu
här, där världen kallas is
och jag vill att du berättar det
för dem som kommer men inte vet

Här, där världen kallas is
är du väldigt sällsynt