Jag gav mig en chans till att leva livet
given för handen gav mig kort
jag tvekade och min tur gick bort
i bara ett ögonblick
vi möttes
och du gick
allt är ifrån och förbi
jag tänker på mina steg genom livet
och dina steg som jag spårar här
har alla klockor tystnat…när?
jag söker dina spår i natt
jag blåser längtansbubblor
i ditt hår regnbågen binder
stjärnor
men för dina ögon
finns ingen bot
kvarlämnad står jag
bultande
vid ödets port
och jag ler
för jag kan inte annat
det är som om tiden stannat
och jag gått itu
för alla spår jag ser är du
och mina tavlor jag målar
i onåbar omöjlighet
de bleknar och smälter
spår i snö och sand
fan fan fan Fanfan
jag kan än minnas
hur du skrattar & ler
innan vi säger farväl
och mitt hjärtas brister
har aldrig känts så tunga
att bära
någon så nära
i efterhand