Böcker
När konst i liv o liv i konst när
Yttrandefrihet regleras ofta i ländernas grundlagar och handlar alltid om förhållandet mellan staten och individen, inte om förhållandet mellan individer(Wikipedia om yttrandefrihet) Jo, jag mötte Hjalmar Söderberg idag...litegrann om litteraturkritik och yttrandefrihet
Han sade Han lyssnade Aldrig På kritikernas kritik De som skällde hans texter Med invektiv Lydde han ej
Han lydde sin inre ådra Följde den I ur och skur Solsken och regn Det är ju tur För oss Som än etthundra år efteråt uppskattar hans skapelser Här lite vad som sas om Doktor Glas När den just kommit ut (Utdrag ur uppsats “Eko av Glas: Läsningar genom ett sekel av Hjalmar Söderbergs verk Doktor Glas“, s. 44-46) 1905-1920 Angående innehåll och handling anförs att: handlingen är dålig268; det är svårt att tro att den fredlige doktor Glas kan utföra mordet, även om handlingen motiveras269; hans sätt att resonera sig fram till mordhandlingen är psykologiskt orimligt270; den psykologiska skildringen är mycket bra, trovärdig271; det är en mästerlig analys272; psykiatriskt sett är verket ett mästerverk273; Glas är en sjuk person274; det är otydligt tecknat i verket huruvida Glas är sjuk eller frisk och det borde tydliggjorts275; det är störande att Glas skildras både som poet och vetenskapsman och HjS borde valt att göra Glas till ettdera276; HjS skulle ha konstruerat ett mer ”tvingande” fall då det ej övertygar ”att en klok man […] som vill handla rätt” skulle vilja bli en mördare277 ; skildringen är meningslös då Glas framstår både som en ”hjältemodig sedlig banbrytare” och ”moralisk defekt, af en tvångsidé angripen person”278 ; bokens svaghet ligger i den otydliga karaktärsskildringen: ”Antingen är doktor Glas […] ansvarig för sina handlingar, och då är det ingen människa, utan en tankekonstruktion, eller också är han en dåre, och då får romanen ingen räckvidd som diktverk, eftersom den behandlar ett patologiskt fall.”279 ; händelseförloppet är osannolikt men HjS’ förmåga att skissera personer är god280; ämnet som verket tar upp är det tvingande lutherska äktenskapet281; ämnet är huruvida man får döda en annan människa282; det handlar om kyrko- och kristendomskritik och om prästhat283; verket handlar om livets gåta utan att ge annat svar än att livet är oförklarligt284; Glas är determinist285; Glas har undermedvetna känslor286; verket är fullt av idéer och frågor287; HjS har på ett ”genialiskt och tankeväckande sätt diskuterat” frågan om en person som förgiftar tillvaron för andra har existensberättigande, utan att ge något svar vilket ej heller varit hans avsikt;288 Helgas make gör anspråk på sina äktenskapliga rättigheter289; Helga måste befrias för att utan att känna sig brottslig kunna tillhöra den man hon älskar290; detta att Helga älskar en annan medför att hon känner vämjelse för maken291; Helga borde ha kunnat genomdriva skilsmässa292; det är konstigt att Reckes ”illegitima” omfamningar bedöms högre än pastorns ”legitima”293; pastorn gör sina ’äktenskapliga rättigheter’ gällande med makt294; Helga utsätts för ”upprepad våldtäkt”295; HjS gör sig skyldig till försenad polemik vad gäller lutherska äktenskapsuppfattningen296; Glas försvarar självmord297; kärleken ses som bara vara för de unga och vackra i verket298; verket är som helhet kyskt och sedligt, ”fast det dröjer åtskilliga år i utvecklingen, innan den kan rekommenderas som lämplig konfirmationsgåfva åt unga flickor”299. En psykologisk analys av doktor Glas görs300. Det sias om verkets framtid: att man i verket i ett annat tidevarv ska finna ypperliga dokument för bedömandet av tidens ungdom och HjS verk och att man med avståndet ska få en förståelse för ”det vingskjutna modet och den durkdrifna skepticismen” och HjS skulle kanske i en annan tid vara sin ungdoms ”förare och främste, ej endast tolken för dess smärtfyllda ironi”301, och ”om femtio år framåt då ”Doktor Glas” med tämlig säkerhet alltjämt har något af sitt skälfvande lif i behåll […]” 302. Några anser verket kunna bli farligt och förmå andra att göra liknande handlingar, då Glas framställs så att man kan lockas till att känna sympati för honom303 Attityden mot verket är: neutral; beundrande; förtjust; berömmande; hyllande;positiv; beundrande (för stilen) kombinerat med skepsis (mot handlingen); skeptisk till berömmet (som boken fått) som ses som överdrivet; negativ; underkännande; nedvärderande; upprört aggressiv; hånfull; ifrågasättande; nedvärderande i kombination med uppskattande; aggressivt negativ; munter, road
Om författaren sägs att: han liksom Glas är ”bejakad av simpelt öfversitteri” 304; han tror sig vara konstnär för att han är kall och hjärtlös305; han i verket tar upp sina egna åsikter306; Glas är hans språkrör, författarens egen röst hörs genom verket med en ”kärf och bitter samhällssatir” 307; HjS tillhör dem som bara vill väcka uppseende308; HjS har mindre gemensamt med pessimismens store mästare, Schopenhauer, än han själv anar309. Levertin påpekar att överensstämmelsen mellan en diktad gestalt och dess upphovsman aldrig är fullständig310. Wirsén vill heller ej ”identifiera den här skildrade doktor Glas lefnadsåsikter med hr Hj. Söderbergs” men kan inte förstå hur han kan ”finna nöje i att sysselsätta sig med de vidriga föremål som här afhandlas”311.
Uppsatsen i sin helhet, där också fotnoterna finns på sid 44-46: http://bada.hb.se/bitstream/2320/1143/1/04-111.pdf
Men Hjalmar Söderberg fortsatte Skriva han
o trots att han är död
Så lever han
Ännu
Det är ju mer
Än en del idag
Som lever
Men ter sig rättså döa
Ja, jag talade med Hjalmar Söderberg idag
Han ville tacka så
Alla de som då
Gav uppmuntran och sitt stöd
Och rekommenderade
Dig som skriver
Att skriva på
Och inte lyssna på
Eller lyda pådyvlarnas
Mässande aviga elakheter
Utan se till
Att omge dig
Med de som
Stödjer dig
Och stäng av
Så gott du kan
Kontakten med
Illasinnade
Till befrämjande av din påslagna
Kreativitet
Hämta inspiration
från andra författare
Som du själv väljer ut
***
Förresten mötte jag några kända
livaktiga skådespelare också
Som på sammalunda vis uttryckte sig:
De läser aldrig kritik
det skulle hämma
Deras konstnärsutövande
Men råd av nära och kära
Som de ser upp till
Som vill dem väl
Tog de tacksamt emot
Och gärna tillfrågade de dem
Lärde av andra, av lust och egen vilja
Det är så man lär...
De ville också rekommendera dig som skriver
Att skriva på
Och inte ta emot kränkningar
eller förolämpningar
***
Så mötte jag en jurist...
Han pekade på
Att yttrandefrihet aldrig gäller mellan enskilda,
Utan blott mellan den enskilde och stat och makt
För demokratins utvecklings skull
Och att förolämpning
Är ett Brott
Precis som ärekränkning
Nej, yttrandefrihet
Ger ingen rätt
Att smäda och förolämpa andra enskilda
Jag har sett i lagen och annat att han har rätt: Brottsbalkens 5 kap. 3 §. Brottet kan ge böter; om brottet anses grovt är maxstraffet 6 månaders fängelse. Förolämpning enligt brottsbalken är en gärning om den består i att någon smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom, om handlingen inte uppfyller villkoren för förtal eller grovt förtal.
“Yttrandefrihet omfattar rätten att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon typ av bestraffning. FN:s deklaration formulerar rätten på följande sätt: "Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser".
Allmänt om yttrandefriheten
Yttrandefriheten tillhör tillsammans med bl.a. åsiktsfriheten de grundläggande fri-och rättigheterna i ett demokratiskt samhälle. Möjligheten att uttrycka sin åsikt och bilda opinion i allehanda frågor har länge ansetts vara en viktig förutsättning för att de politiska processerna ska fungera på ett demokratiskt sätt. Åsiktsfriheten är obegränsad, medan rätten att fritt uttrycka sin mening medför särskilda skyldigheter och särskilt ansvar. Det fria ordet kan orsaka skada, till exempel genom att upplevas som kränkande, hetsa till diskriminering eller våldshandlingar, eller genom att röja uppgifter som får negativa konsekvenser antingen för enskilda eller för samhället som helhet. Yttrandefriheten har med andra ord vissa gränser.
Varför yttrandefrihet?
En grundläggande tanke bakom yttrandefriheten är att medborgarna skall kunna ta del av en mångfald av åsikter gällande alla de frågor som vi fattar gemensamma beslut om. Yttrandefriheten brukar beskrivas som viktig för demokratin för att den möjliggör att information kan spridas fritt, och därmed får medborgare och beslutsfattare bättre möjligheter att komma fram till välgrundade beslut. Yttrandefriheten kan också sägas fylla en mer kritisk funktion genom att välinformerade medborgare samt fria massmedier ges goda möjligheter att granska och uttala sin mening om hur den offentliga makten utövas. Man kan också motivera yttrandefriheten utifrån ett demokratiskt jämlikhetsperspektiv. Ett politiskt styre där besluten fattas enligt majoritetsprincipen blir ett legitimt styre först om alla medborgare har haft möjlighet ge uttryck för sin uppfattning i en viss fråga. Vidare är yttrandefriheten en individuell rättighet som ger den enskilde individen rätt att uttrycka sina åsikter och att kommunicera med andra.”
Hämtat från:
http://www.humanrights.gov.se/extra/pod/?id=20&module_instance=3&action=pod_show Regeringsformen. se 2 kap, om yttrandefriheten bl a: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3925#K1
Yttrandefrihetsgrundlagen: gällande medier,
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1991:1469 Tryckfrihetsförordningen:
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1949:105
“Yttrandefrihet regleras ofta i ländernas grundlagar och handlar alltid om förhållandet mellan staten och individen, inte om förhållandet mellan individer.”
källor till det som skrivs ovan i uppsatsen är bla dessa skrifter o personer. Se uppsatsen för mer tydlig nothänvisning! Gick ej att få in här riktigt..Wirsén Carl David af 1905. Recension i Vårt Land 15/12.,Nordensvan, Georg 1905. Recension i Dagens Nyheter 14/12,Hanzen, John 1905. Recension i Malmötidningen 19/12,Böök, Fredrik 1906. Recension i Ord och Bild. s. 235-237. ,Castrén, Gunnar. Recension i Euterpe 1905, s. 426-428, Bjerre, Poul 1905. En stridsartikel. Stockholms Dagblad 5/12. Bjerre, Poul 1906. Diktens Lifsvärde s. 64-102 specifikt om Doktor Glas,Hanzen, John 1905. Recension i Malmötidningen 19/12. Wirsén Carl David af 1905. Recension i Vårt Land 15/12.Örn, Anna 1905. Recension i Göteborgs AB 16/12,Castrén, Gunnar i Euterpe 1905, s. 426- 428,Vetterlund, Fredrik 1906. Se också Larsson, Hans Emil 1905,Böök, Fredrik 1906. Recension i Ord och Bild. s. 235-237,Larsson, Hans Emil 1905. Recension i Nordisk tidskrift.,von Melsted, Henning 1905 Öppet svar till Poul Bjerre, publ. i Sthlm:s dagblad 29/12.,Larsson, Hans Emil 1905. Recension i Nordisk tidskrift.,Levart, Johan (Satyr) 1905. Figaro 23/12. ,Signaturen E-r 1905. Recension i Socialdemokraten 1/12.,von Melsted, Henning 1905 Öppet svar till Poul Bjerre, publ. i Sthlm:s dagblad 29/,Wirsén Carl David af 1905. Recension i Vårt Land 15/12 ,Örn, Anna 1905. Recension i Göteborgs AB 16/12 ,Bjerre, Poul 1906. Diktens Lifsvärde s. 64-102 specifikt om Doktor Glas., Böök, Fredrik 1906. Recension i Ord och Bild.,Levertin, Oscar 1905. Recension i Svenska Dagbladet 8-9 /12.,
se även Jo, jag mötte Karin Boye idag, litteraturkritikern och poeten..
Övriga genrer av Eva Akinvall (emca~vargkvinnan) Läst 2186 gånger Publicerad 2011-02-02 21:04
Spara bokmärke
Kommentera text
Privat textkritik
Skriv ut
Spara som PDF
|
Nästa text
Föregående
Författarens senast böcker
Bob Dylan Kött och lust till liv Fred, Peace, Pacem, Vårdikt Vinter ~~ Let it snow
se alla
|