I gudinnornas rum lade jag mig ner och snurrade på vinylskivan och låtsades att sova när de vackra ögonen såg mig. I spjälsängen bredvid mig vårdades ett sjukt barn. Under en karlavagn låg en Jesus i miniatyr och under honom i den rastlösa sjön flockades demonerna på drift i en flickas växande psyke och under hennes hud slog en kropp av blommor upp. Jag plockade förstrött bland mina medhavda saker och väntade på att hon skulle vända sig bort. Hon vek inte undan blicken som var två oceaner mellan kontinenten där jag låg och nu fick jag svårt att andas.

Jag stängde dörren och musiken hördes svagare. Jag stod i duschen, och provfilmades. Ett antal gånger grät jag för att tragedin kunde hända här och nu - ju aktivare man var desto fler smällar åkte man på. Miljonerna rann ut som sand, eskortflickor högg knivar i ryggen och satt som skådebröd i min svävare när minuterna hade tickat genom alla människors isolation.

Duschdraperiet dras undan av en inkräktande kvinna. Hon har gått genom taket och blöder från den fot hon håller i handen - hon dricker neon ur en tetra medan akvariefiskarna kippar efter vattenstrålarna som faller vid mina tår. Hängande framför mig som en frukt äter hon mig med ögonen, en jagad själ från sina sinnen. Vittnen av en inre resa genom hundra ryska år och blåsiga bortprioriterade helger utan vila.

Eftertexterna till drömmen, den skramlande väckarklockan vi slipper när vi vandrar genom natten med en underlig intelligenskvot? Det stillnar och blir tyst, men trafiken tätnar som miljarder fiskar i ett fertilt hav av en skapad gåta, och klotet rycks bort under oss som en matta av en allena vinnande kung, och i förbifarten våndas jag. Jag gör en invit och svettpärlorna i min panna är kalla diamanter som stryker längre in i kvinnan...

I det bibliska hotellrummet var jag efterlängtad. När jag kom ut med systern och dottern lade sig ett nytt lager läppstift över de blommiga tapeterna. I en förort sov jag på en husvagn med mascara i ögonen och tog mitt tåg den natten i min blodröda stinkande kjol och steg av vid nästa station. Ozonlager som var broderade reagerade illa på gubben i månen, och den mördade kvinnans mörka sidor som syntes på en pall mitt i lobbyn tills jag vände bort blicken, behöll hypnotisk huvudvärk, hypnotisk brevlåda där jag såg djävulsdyrkaren dansa med en kvinna, krälade i influensa och uppfyllde sin dröm.

Blodsdropparna plockas ur dricksglaset - som smultron - och de erövrade nattfjärilarna träds på nålar. Jag öppnar munnen och skryter. För de som lånar ut sina öron, som står så tätt intill att de andas min hud våt. Stjärnan jag sökte och som bjöd på en bitterljuv karamell innan hon drog vidare till baren - i violetta skyskrapan. Hon var tillräckligt bländad av sig själv för att det skulle vara värt mitt besvär. Hade det inte varit för henne, om hon aldrig hade funnits och fattat sina galna beslut, vore jag en annan. Hennes nersotade själ talade för mycket medan hon gömde sig bakom generade skratt. Hon gick med kassar som stank av gammalt öl och låg i lakan med hål från mörkrets cigarettglöd och av allt detta lagade hon en sallad. Och du såg mig ligga stilla hela tiden och du berättade inget för någon.