En brud av isolation bläddrar tankspritt i sidor av kursiv neon, medan två dvärgar avlar sin delade jätte. Forsen bildar en vägg och genom mynningen ser vi dig gripa in. Ramen är av kvicksilver där du sitter instängd, som en kuslig natt, och ramsor sprutar ur babystrupen som först lät höra ett skrik. Det massiva huvudet av bly tippar hela porträttet framåt, och skapar vågor i grottan som ett röse av stenar medan vi glor och viskar kommentarer till varandra. Kläderna från fågelskrämman och slamsor av magert kött stoppas ner i den iskalla portföljen där kuber vrids och finner en genomskinlig färg som får tiden att stanna.

Jag såg den störtande Mary och den stängda voodoobutiken, i min sovande kristallkula. Jag såg dig som ung när du ständigt gnällde och söp och lät ditt finska blod sippra ut i jordkällaren, innan du sjönk ner i en gyttja som läckte in i venen, och guldfisken levde och var lika malplacerad som du kände dig. All denna smuts vi andra bekämpade på vår fritid bjöd du in som styrd av din fyllda blåsa vid parkbänkens revir. Ditt hundhår växte på ryggen i en krans. Hundratals konserver med Kafkas bild och det svarta fårets ull höll din temperatur på en tillräckligt dräglig nivå, för att du motvilligt skulle överleva och förlika dig med dina tankar som du skrev ner framför en rullande skärm...

Hon såg dig som om du satt livs levande mittemot henne - i en rykande säng. På frukostbrickan låg: väldiga fläskiga cigarrer med stammar lika breda som träden som snart skulle brinna. Utan att vara förberedd kom jag in i ett scenario, och jag lade mig ner i kylan där vi inte var ensamma, och än mindre välkomna. Yppade en ynka rörelse i mörkret och alla dominobrickor föll. Vi var vägledda av ockultister i en timme av sex som väckte obehag. De plågade böckerna och det tillgjorda skrattet befann sig under saltet, citronen, och tequilan.

Innan du kunde prata igen skrev du ner en prekognitiv vers och lade ner den i den döda kudden som en storslagen vy. Du satt vänd från världen och tittade djupt in i en bild av Lennon medan hemförlovade män sov på regementet för sista gången. Och Mary...hade dig som en brosch att överglänsa, inlagd i ett vitrinskåp och ett bevakat hospital i ett vardagsrum av putsat porslin.

Du var utvald att klösa henne som en katt och den kvällen sov du oroligt med tinnitus och ett stört klövdjurs bultande hjärta, hon gömde sitt ansikte som en sjuk doktor och trodde att hon inte skulle bli sedd bakom sitt paraply när hon tryckte ner gaspedalen, och det fick dig att tänka på henne som ond i dagar som blev månader. Du reste dig upp mitt i natten och fräste åt globen av pärlemor och tusenskönor och lade en loska på det oändliga antalet papper med hennes impopulära poesi.

Böjd som ett sto över schäslongen låg jag med strålar från en cysta i de elektriska effekterna. Och bakom ett draperi. Den älskade tjecken hade liknat kvinnokroppen han såg med en "gitarr målad av Picasso". Jag var dyrbar som guld under varet av bladlöss i din nagel, och lånade ut min lägenhet till svanar när elden knastrade och luktade ljuv tobak.

Under bolognese hör klirret av destruktiva gener. De strör ditt salt i våra öppna sår och kropparnas egna citronsaft och tomatjuice ligger och andas i en gemensam hög som stiger mot taket - Mary är spinkig som en kyrkråtta och håller ampuller med en nattvard.

Vi står i en isande och symmetrisk rad och väntar på att få komma in i en eterisk himmel. Mary, som äger denna rörelse, säger att hon ska ta hand omvarenda en av oss. Hon lovar att hon ska låta vårt bröd sova sött hos hennes konfirmander som de herrelösa djur av njutning vi är. Och vi måste ha blivit försatta i förbjuden sömn, belägrade av varandras våta drömmar. Och när en timme hade gått och stormen hade dragit förbi reste vi oss och packade väskan och låtsades att allt var glömt.