Känns intressantare att läsa mina kommentarer än mina texter igen! (även när jag glömt din text som jag kommenterade). Fjärde remixen från kommentarer vintern 2012, varav flera får ny betydelse.
Spännande belägenhet?! Undrar om jag hade missat dig...
Jo, det är nog bara i sagornas stad som lok kan vara döda...? I verkliga livet är de ur funktion el dyl.
Här förefaller temat vara fart - hur man arrangerar tiden och hur man (inte) navigerar i den närmaste sociala terrängen. Sköterskan tycks haft rätt trots allt : det fanns två håll?!
Realistisk romantik från olika planhalvor... Lika fint sagt som fult sagt ;-)
För mig känns det här som nån svensk film från 40-talet ungefär, ifall man hade broderat till intrigen. Massa goda roliga ingredienser i denna, som skiss till ett familjeporträtt!
isen som en monstermor, tror hon måste ta liv för att få liv, en vacker liten grotesque, med svårmättligt hål i grånaden
Jo, blåsten måste ju ända bort till nollpunkten - så lika bra att ta i ordentligt, så att den hinner före allting har blåst bort -
Skönt inlevelsefull kommentar, som tar det hela både på allvar och lek!!
Finner vissa trådar här, såsom meanderremsan, ett potentiellt stenskulpterande, giraffen förstås, glasmjölk och dockor på dansgolvet, där Leon känner allt liksom lite utifrån men med närmast vetenskaplig skärpa.
Stackars grannar!?! Ett gott fortsatt skratt önskar jag dig :-) Denna kunde ha blivit mer allvarlig också...
Såsom en poet ser på fotboll :-)
Ägget ger hursomhelst (utöver bokstaven Ä) möjlighet att överblicka oändligheten, som vi annars knappast kan. Är egentligen inte så intellektuellt menad dikt, mest en sagobild.