Jag var på konsert igår

vid väna vänervikens vattens virvlar

Det brakade, brusade, klirrade, klingade,

gnisslade, skvalpade, sjöng

när vågorna ljudligt vann terräng mot land

Smekande sig ömsint kärleksfullt mot sanden

Isflak guppade på och under

Stora, små i olika former

Ett hjärta av is låg där

vid stranden

sakta smältande

av vårlig vänervåg

Väntande att övergå i havets allt

Inte till att försvinna

bara till att bli en annan mer rörlig

levande art

Mot klipporna kristaller av iskross

rasslade glittrade

Tunn tunn is, knappt märkbar, här och var

med vackra vattenmönster rinnande uppå

Längre ut

Vågorna, redan helt fria,

som ystra kalvar på grönbete

hoppade, frustade, skrattade jublande

Jag var på konsert igår

Väna Vänerhavets vårvisa

lustfyllda vågsmek o dans

Ljudvågor synliga för alla sinnen

Ljuder nu i mina minnen

(Eva A. 12-03-03--04)

Platsen för konserten, men en dag efter.. då låg vattnet stilla,

kluckande.. Det går ju inte att hålla konsert varje dag..:) 

  och en svan hade nu också hittat hit..:)

Svanen var en singelsvan, studerade sin spegelbild i vattenytan..

kanske för att få lite sällskap. bekräfta sig själv..:)

En ensam mås tittade dock förbi..

och de simmade vid varandra en god stund på den stilla ytan

En liten kråka spatserade för sig själv på klipporna,

 spejande ut

 den tyckte nog att svanen var fin där den simmade

 med sin måskamrat

smältvatten

 Frida följde det hela avspänt

(Egna foton 2012-03-04, med mobil..)